Långkål och brunkål till julens middagar

Julens godaste gröna, det är långkålen, tycker jag; en julrätt som härstammar från i första hand de södra delarna av Halland. På Grönkålsakademiens hemsida står att läsa följande spännande anekdot om långkålens tillkomst:

”I det fattiga Halland var man tvungen att ta tillvara allt som gick att göra mat av. Inte minst viktigt var att få i sig ”något grönt” på vintern. Grönkålen stod kvar ute på fälten och i trädgårdslanden till framåt jul, då den skördades. De år snön var riklig fick kålen skottas fram. Hela växten inklusive den grova stammen lades i brygghusets stora gryta och kokades så länge – långkål – att alla delar blev genomkokta och mjuka.”

Oavsett om det är en sann historia är långkålen en av mina absoluta favoriträtter på julbordet. Men brunkålen kommer inte lång därefter – en härlig skånsk klassiker med vitkål som grund. Båda recepten tar sin tid att göra men resultatet gör det minsann värt mödan. De ger ca 5-6 portioner.

Långkål

1 kg färsk grönkål
skinkspad eller buljong från den kokta julkorven (det fungerar med buljongtärning också, men tillsätt då gärna lagerblad och lite kryddpeppar i buljongen)
smör efter behag
ca 1-2 dl vispgrädde
socker
salt och peppar (helst vitpeppar)

Gör så här: Ta bort de stora nerverna ur grönkålen och repa den i mindre bitar. Koka den i skinkspadet tills den blir mjuk och fin, ju längre desto bättre – gärna en timme eller mer.

Låt den rinna av och hacka den sedan i mindre bitar. Fräs den sedan sakta på svag värme i ganska mycket smör. Häll i grädde och låt puttra en stund. Krydda med socker, salt och vitpeppar och smaka av, långkålen ska vara ganska söt. Underbart gott, både till kallskuret och småvarmt!

Tips! Byt ut skinkspadet mot lite buljong på tärning.

Brunkål

1 vitkålshuvud ca 3,5 kg
2 tsk salt
1/2 tsk vitpeppar
2 1/2 msk ättiksprit
10 msk ljus sirap
Ca 200 g smör

Gör så här: Dela vitkålshuvudet i 4 delar och skär av det nedersta på kålen så att stocken och det grövsta tas bort. Dela sedan varje fjärdedel i ytterligare 3 bitar och skär dem sedan tvärsöver i lite grövre bitar, ca 2 cm.

Bryn sedan kålen i smöret på svag värme, helst i en gjutjärnsgryta. Efter 1-2 timmar kan du börja krydda kålen med salt, peppar, ättika och sirap. Låt bryna ytterligare 1 timme och efter ungefär tre timmar är brunkålen lagom glansig och mjuk och underbart god… Servera ljummen till julens alla kött- och korvrätter.

Ekologisk snaps från Viness AB – perfekt på julbordet!

IMG_4289Vill du prova en riktigt god snaps till årets julbord ska du prova årets snaps från Viness AB. Snapsen görs med flera olika smaksättningar – Johannesört, Chili, Lingon, Kummin och Ingefära; äkta svenskt hantverk från den ekologiska gården Yttervala Västergård i Sörmland.

Växterna plockas från örtagården, växthuset eller i markerna och extraheras sedan försiktigt i sprit. Till och med vetet kommer den egna gården, eller andra gårdar i närområdet, och sedan destilleras drycken på Malmköpings nya Spritbolag.

På gården har Viness AB ett utvecklingslaboratorium för arom och produktframtagning. Här möts tradition och innovation – ett familjesamarbete mellan Solveig Sommarström och hennes familj.

Från Viness AB kommer också härliga shots, skapade av Solveig Sommarströms dotter Elise Langbeck

Snaps

Alkoholhalt 38 vol-%

Sockerhalt 6 – 8 gram/liter

1 Johannesört

En akvavit med johannesört och en aning citronverbena som ger den en somrig och frisk smak.

2 Chili

En akvavit som får sin hetta från chili med inslag av pomerans. Gott till heta grytor eller mörk choklad.

3 Lingon

En akvavit med lingon och en ton av enbär. God till såväl kalla som varma kötträtter och ostar.

4 Kummin

En klassisk akvavit med både kummin och dill. Passar utmärkt till alla slags sillinläggningar.

5 Ingefära

Ingefära med inslag av koriander och citrus. Mycket gott till grillade revben eller sushi.

Från Viness AB kommer också finfina shots, skapade av Solveig Sommarströms dotter Elise Langbeck. Passar att dricka som de är eller blandas till drinkar! Smakerna är ljuvliga, det finns faktiskt inget bättre ord – min personliga favorit är Jordgubb/Choklad. Bjud på julfesten eller varför inte njuta av den i stillhet, när alla klapparna är öppnade och granen glimmar i julnatten…

Shots

1 Viol/Lakrits

2 Choklad/Lakrits

3 Jordgubb/Choklad

4 Svarta vinbär                                         

5 Mynta

Pepparkakor till lucia

Idag har det bakats pepparkakor här och doften skapar julstämning i hela huset. Årets deg gjorde jag efter receptet på Skansens julpepparkakor som finns i Sju sorters kakor. Lätt att kavla med härlig smak och lagom knapriga!

IMG_0231.JPG

IMG_0224.JPG

 Skansens julpepparkakor

  • 1 ½ dl ljus eller mörk sirap
  • 3 dl brun farin
  • 200 g smör eller margarin
  • 1 stort ägg
  • 2 tsk nejlikor
  • 1 tsk malda pomeransskal
  • 1 ½ tsk bikarbonat
  • 8 dl vetemjöl

Gör så här: Koka upp sirapen och häll den över sockret och matfettet. Rör tills massan är kall. Tillsätt ägg och kryddor. Lös bikarbonatet i lite kallt vatten och tillsätt detta. Rör i större delen av mjölet. Arbeta ihop degen. Låt den vila över natten.

Kavla ut degen på mjölat bakbord. Akta så degen inte blir för torr och faller isär. Ta ut figurer med mått, lägg på smorda plåtar eller bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen ca 8 min, 200 grader eller 175 grader i varmluftsugn.

IMG_0229.JPG

Julmarknaden – en av årets höjdpunkter

Visst är det något alldeles särdeles trevligt med att besöka en julmarknad! Även om utbudet inte precis skiljer sig från år till år så kan i alla fall inte jag få nog av att besöka dessa trivsamma evenemang, känna dofen av glögg, höra de älskade julsångerna spelas…

Julmarknaden har sina rötter i den sena medeltiden och i den tysktalande delen av Europa. En av världens äldsta julmarknader är den som finns i Dresden. Den började redan 1434 och idag har den mer än 60 stånd och lockar nära 2 miljoner besökare årligen. Men det finns julmarknader som har ännu äldre anor; i Bautzen i tyska Sachsen finns en julmarknad som omnämns redan i dokument från sent 1300-tal. Traditionen bjuder att julmarknaden hålls på ett öppet torg eller en annan plats av historiskt värde, och många av Tysklands julmarknader har arrangerats på samma plats i hundratals år.

Den ursprungliga orsaken till julmarknaderna var troligen att de skulle ge människor möjlighet att handla och hamstra varor inför vintern. Men snart blev marknaderna en omtyckt tradition som förknippades minst lika mycket med julen som med vinterns lager av matvaror och annat. Och från Tyskland har traditionen spridits vidare till andra delar av världen; Danmark, Österrike, Italien och även hit till Sverige.

Numera förknippar vi nog julmarknaderna med de mindre, mer personliga – de som arrangeras av föreningar, skolklasser, kyrkor och så vidare. Alla föreningar med självkänsla anordnar minst en julmarknad varje år och tur är väl det, för finns det något mysigare än att  strosa runt bland marknadsstånden och fynda bland hembakat bröd, hemkokt kola och vackert pynt?

 

I Granbergsdals hytta i Karlskoga anorndnas varje år en julmarknad. Dit åker jag gärna, om jag är i närheten! (Foto: privat)

I Granbergsdals hytta i Karlskoga anorndnas varje år en julmarknad. Dit åker jag gärna, om jag är i närheten! (Foto: privat)